http://www.dt.se/noje/musik/carling-lyste-starkast
Gunhild Carling är den starkast lysande julstjärnan i Sinatra Christmas och ställer den egentliga huvudpersonen Christer Sjögren i skuggan. Hon borde få ta mer plats, tillsammans med det supersvängiga Sandviken Big Band.
Frank Sinatra har sjungit många jullåtar och en turné baserad på musik i hans anda passar naturligtvis bra så här års. Christer Sjögren är julveteranen i sällskapet och har också ett album i ryggen där han och Sandviken Big Band tolkar just Sinatra.
Jag anser nu inte att han är någon vidare Sinatratolkare, men Sjögren vinner ändå till slut över mig på sin sida genom en sympatisk framtoning, med värme och glimten i ögat. Vissa låtar gör han också hyfsad rättvisa, särskilt bra i One for My Baby.
Roligast – och bäst – är Gunhild Carling (som för övrigt släppte en utmärkt julskiva 2011). Hon har en lagom skruvad utstrålning och både sjunger och spelar otroligt bra. Hon bjuder på danslektioner, spelar trumpet, trombon och munspel och har en perfekt röst för kvällens repertoar. Hon är den som verkar känna sig mest hemma i Sinatras tidsera och kryddar det hela med lite toner av tidig jazz.
Andreas Weise skulle å sin sida förmodligen kunna mörda för att få hänga lite med The Rat Pack, men dit har han lång väg kvar. Han har de snyggt skurna kostymerna, men inte charmen. Han är förvisso en stabil sångare, men även där blir det en smula anonymt. När han sjunger 80-talskitschens flaggskepp Last Christmas blir det i sammanhanget helt malplacerat.
Han berättar ett par roliga anekdoter om sin far och om Tony Irving, men en alldeles för stor del av showen går åt till Weises vänskapliga munhuggande med Sjögren. De borde ha vässat mellansnacket så här långt in på turnén – deras dialoger blir plågsamt långrandiga ibland.
Men det finns mycket musikaliska godbitar att mumsa på under de två akter showen pågår. Inte minst Sandviken Big Band låter strålande, med Thomas Jutterström på piano och en fenomenal (och underhållande) trummis i Stefan Andersson.
Tillsammans med storbandet lockar framför allt Carling fram ett riktigt
jazzigt sväng där låtar som Prisoner of love och Zat you Santa Claus sticker ut extra mycket. Hon är intensiv och energisk och det behövs i den här showen. Hon borde ha fått mer utrymme – den musikaliska topografin blir så mycket plattare när de andra två sjunger.
Anders K Gustafsson